reverseangle

Vi promenerade upp mot Central Park, som ligger några kvarter norrut från där vi bor. På vägen stannade vi vid en liten diner där jag åt mitt livs godaste toast och antagligen också mitt livs godaste frukost!

Väl uppe vid Central Park började vi gå uppåt längs den östra sidan i riktning mot ett av mina självskrivna utflyktsmål Strawberry fields, minnesplatsen över en av mina allra första idoler -  John Lennon.

Även om det var kallt i luften syntes det verkligen att våren kommit igång här i N Y. Snödroppar och krokus höll på att slå ut på gräsmattorna i parken, och ekorrarna (enorma, precis som allt annat over here) höll som bäst på att reda sina bon för årets kull.

Därefter delade vi på oss då J mycket gärna ville ta chansen att få besöka "Natt på museet" i verkligheten på The Museum of American National History. Någon Ben Stiller såg vi inte, men däremot en helt otrolig upplevelse med olika utställningar. Högst på vår lista hamnade den enorma samling med dinosauriefossiler/skelett som tydligen ska vara  världens största. Också rymdavdelningen var häftig, liksom den om indiankulturerna samt alla de där djurmiljöerna de byggt upp... Överallt gick skolbarn på led, och nåde den som inte rättade in sig i ledet!

Två timmar gick som i ett nafs när vi storögda vandrade genom museumets fantastiska utställningar, och vi filmade som galningar för att åtminstone kunna göra ett försök att förklara upplevelsen efteråt. Filmerna från dino-avdelningen lär i alla fall glädja minstingen därhemma!

Efter detta tog vi tunnelbanan ned mot Penn Station där vi gick till MSG för att se om det fanns några biljetter kvar till Knicks match samma kväll. Det fanns dessvärre bara en enda biljett kvar, så vi fick se den på vår favoritrestaurang Dave´s istället.

När vi delat på oss tidigare under dagen hade vi sagt att vi skulle höras av på telefon längre fram under eftermiddagen, men dessvärre hade B´s kontantkort slut på pengar och gick därför inte att använda vare sig att ringa med eller ringa till. Vi var väl lite bekymrade inför detta faktum (eftersom vi bara har en nyckel) och jag och J bestämde oss för att gå på bio för att vila upp oss lite med tanke på att vi inte visste när vi skulle komma in i lägenheten. Helt otroligt nog sprang vi dock på varandra igen på Broadway och F och B följde med oss och såg filmen No strings med Aston Kutcher och Natalie Portman.

Vi har varit på bio i USA förut och vi blev inte besvikna den här gången heller. Recllinerfåtöljer som var som balsam för trötta svenska kroppar, gigantiska hinkar popcorn och fanta med blå hallon-smak gjorde att tiden i salongen gick fort. Filmerna gick non stop på den gigantiska biografen, och på klockan 16.20-föreställningen var det bara vi fyra och två par till i den stora salongen.

Efteråt gick vi tvärsöver gatan till Sephora (en stor sminkkedja) där en hjälpsam tjej hjälpte mig att spendera en förmögenhet på smink och andra ansiktsprodukter. Men jag betalade ändå med ett leende på läpparna - de här produkterna kostar dubbelt så mycket hemma!

J och jag avslutade dagen med ett besök på Dave´s och lite Knicks på tv:n. Inte heller den här gången fick jag i mig mer än halva portionen, men jag tog i alla fall chansen att smaka på Mashed sweet potatoes. Det var inte min grej.

(Kolla in skylten på väggen i bakgrunden)