reverseangle

Efter ett litet missöde, då vi råkade åka förbi vårt mål och hamnade ute på Brooklyn istället, kom vi till slut rätt och kunde kliva av vid Bowling Green-stationen. Bowling Green ligger vid Battery Park, som är parken som utgör den allra sydligaste punkten på Manhattan. Vi var knappast de enda som hade tagit tillflykten hit denna heta midsommarafton, men, precis som alla andra, kunde vi snart inse att det inte var ett dugg svalare här vid vattnet!

Parken, som innehåller "fortet" Castle Clinton, daterat till 1811 och numera upphöjt till nationalmoment, räknas som Manhattans första allmänna platser. Redan 1623 landsteg de första europeerna - holländarna - som då anspråkslöst kallade platsen "Nya Amsterdam". Sedan dess har de följts av horder av förhoppningsfulla européer: här landsteg många av alla de emigranter, inte minst från Sverige, som på sant "Oskar och Kristina-manér, lämnade allt för en bättre framtid i den nya världen.

Castle Clinton blev ganska snart en nöjeslokal (bättre känt som Castle Garden) - här startade bland annat svenska supersopranen Jenny Lind (aka "den svenska näktergalen", men för de flesta av

dagens svenskar kanske främst förknippade med 50-kronorssedeln) sin framgångsrika USA-lansering på 1850-talet.

Härifrån utgår några av färjorna som går ut mot Liberty Island (Frihetsgudinnan) och Ellis Island, men landkrabbor som jag kan också ta fina bilder från kajkanten.

Parken innehåller flera stora monument över stupade soldater, men allra mest gripande är nog sfären som man grävde fram ur ruinerna vid de fallna tornen i World Trade Center något kvarter bort. Sfären, som var en symbol för världshandel och fredsbringande samarbete, är ordentligt tilltufsad men har behållits i det skicket och står nu som en av många symboler för att amerikanarna aldrig får glömma det som hände. "Never forget" står det på många skyltar i det här området...

Vi vandrade uppåt och kom snart fram till myllret kring det som kallas Ground Zero. Här håller man på att bygga upp tornens ersättare. Det råder febril aktivitet här, och mycket har hänt sedan vårt förra besök för bara lite mer än ett år sedan. För bara för några veckor sedan blev ett av tornen åter Manhattans högsta byggnad! Det är otroligt att det redan har hunnit gå snart 11 år sedan det hemska som hände! Men det råder ingen tvekan om att New York-borna minns det som om det hade hänt igår, man påminns ständigt om det. På tv:n visades till exempel "reklam" för en minnesfond som upprättats för dem som hjälpte till i röjningsarbetet efter attacken. Då många av dem har börjat drabbas av cancer och andra sjukdomar på grund av allt damm och andra partiklar som de fick i sig, kan de få ekonomiskt stöd av en speciell fond som skapats för detta ändamål.

Det var kväljande kvavt och åskan hängde i luften när vi gled in på Century 21, den gigantiska outlet-kedja som skulle få Ullared att gråta av avund. Och, mycket riktigt,  precis som vi kommit innanför dörrarna drog världens skyfall igång. Från klarblå himmel till tropiskt regnoväder på bara några minuter! Hoppsan, hoppsan... Nu kunde vi ju inte bara plocka på oss varsitt par billiga designerglasögon och dra vidare, nu var vi "tvugna" att stanna en längre stund i detta mitt älskade shopping-Mekka. Attans! ;)

New Yorkborna själva ojade sig över denna extrema hetta - man har tydligen dragits med ovanligt höga temperaturer ända sedan i april - och lite varmt var det kanske med tanke på att vi rör oss ganska mycket. Men tack vare diverse underbara glass- och lemonadskapelser och svala butiker höll vi oss förvånansvärt pigga i värmen...

Seriös shopping blev det - tre timmar senare lämnade vi Century 21 några kronor fattigare men med en gigantisk shoppingbag. Fyndfaktorn är enorm här då man köper äkta märkesvaror bra mycket billigare än vad kopiorna kostar i t ex Turkiet.  Levisjeans till R för 140 kronor, designersolglasögon för 70 kronor, handväskor, plånböcker, klänningar, parfym, heminredning... You name it, allt finns!

När vi lämnade affären syntes inget spår av åskovädret, himlen var lika blå som tidigare även om luften var lite skönare nu. Vi hoppade på tunnelbanan vid Cortland street, och tog oss uppåt längs den gröna linjen. Efter att ha lämpat av alla fynden i vår lägenhet gjorde vi oss i ordning för att vända tillbaka till mid town. Vi tog tunnelbanan ned till Grand Central, en fantastiskt vacker och pampig byggnad som dessutom synts i en lång rad filmer. Många minns till exempel säkert barnvagnen-i-trappan-scenen från "De Omutbara", eller hur giraffen får klockan över huvudet i "Madagaskar". Stationen är över hundra år gammal, men har underhållits väl och är i ett fantastiskt skick. Skepps- och järnvägsmagnaten Vanderbilt lät bygga den, och i taket skimrar en komplett kopia av vår stjärnhimmel. När någon påpekade för Vanderbilt att den var spegelvänd svarade han iskallt: "Vi avbildade den såsom gud ser den!"

Nu började hungern göra sig påmind, och vi begav oss målmedvetet upp mot Times Square och en gammal favorit sedan senast - Daves famous Barbeque. Inte en sillusling eller nubbe så långt ögat kan nå - bättre avslutning på en midsommarafton får man leta efter!