Onsdag 27 juni: 17000 steg - del ett av två!
På onsdagen slog vi vårt eget stegrekord med ett par tusen när vi tog oss an den västra sidan av Manhattan. Dagen inleddes med ett besök på Empire State Building, och bilden ovan är tagen i entrén.
Våra besök på ESB har kömässigt varit i samma anda som våra besök på Ullared (inga ytterligare jämförelser). Alla säger att det ska vara timslånga köer, men varje gång som vi dykt upp på båda platserna har vi bara kunnat gå rakt in! Inte en kö i sikte den här gången heller, vilket kan bero på att vi var där ganska tidigt (strax för 9). Vi såg dock att det var förberett för köer genom att man hade ändlösa labyrintgångar, så där som man brukar ha utanför populära karuseller på tex Liseberg.
Och mycket riktigt - när vi åkte ned, efter drygt ett timme uppe på toppen, slingrade sig köerna fram och tillbaka i labyrinterna. Så, se till att ni är på plats tidigt om ni tänker besöka ESB. Och ska jag ange ett enda måste första gången som man besöker NY så skulle jag säga att det är att ta sig upp i någon av de skyskrapor som ger den möjligheten. Rockefeller Center ska vara en stark konkurrent, men vi valde ESB eftersom vi ville att barnen skulle få uppleva utsikten härifrån.
E och R på 86:e våningen, dvs den våning som de flesta turister väljer. Det finns en högre nivå, 102:a våningen, men den kostar nästan dubbelt så mycket. För mig, som är sjukligt höjdrädd, räcker det mer än väl med 86 våningar!
Precis som många platser i NY har även ESB har förekommit en hel del på film. King Kong, som valde att klättra upp i tornet, är nog mest kända fiktiva figuren som man förknippar med ESB. Men kanske ringer det några klockor om jag nämner "Sömnlös i Seattle" med Meg Ryan och Tom Hanks? De träffas ju till sist uppe på observation deck på 86:e våningen.
Just filmer av den sistnämnda kategorin - romantisk komedi - utspelas ofta i NY, och det är en anledning till att jag ser varenda film av den kategorin som jag kan komma över.
Man får byta hiss på 80:e våningen, och där ligger ett litet men mycket sevärt museum över ESB:s tillkomst. Bilden ovan är tagen då ESB byggdes 1930, och männen sitter på 82:e våningen och arbetar utan skydd! Det var oerhört imponerande att se hur de byggde så högt och stort (och hållbart) redan så tidigt och utan de hjälpmedel som vi tar för givna idag!
Uppe på toppen! R och E har Manhattans södra udde bakom sig, och det högsta tornet är ett av de nya World trade Center-tornen. Det blev Manhattans högsta byggnad för bara lite mer än en månad sedan!
Höjdrädd som jag är, är jag knappast bekväm på 86 våningars höjd! Ingen var gladare än jag när vi äntligen var klara och kunde gå in i tryggheten igen...
Men visst är utsikten betagande!
Jag skrek som en stucken gris när E sträckte ut huvudet utanför staketet. Hon har uppenbarligen ärvt sin fars fullständiga avsaknad av höjdrädsla... Staketen runt om förstärktes för några år sedan då tre individer hoppat på mindre än en vecka... En kvinna tråcklade ut sin Ipad och höll den utanför staketet för att ta kort - tänk om hon hade tappat den! Och tänk på den krake nedanför som kanske skulle få den i huvudet!
Söder ut: Frihetsgudinnan sedd från ESB
Nordöst: Chrystler building sedd från ESB
Söderut: Flatiron building sedd från ESB
Norrut: Central Park sedd från ESB
R kikar i kikaren
Framför hissen upp till 102:a våningen
Självklart tillhandahåller man en generöst tilltagen souvenirshop med allt du kan tänka dig behöva (och inte behöva) som minne av besöket i ESB...
...julgranskulor, King Kong-mjukisar, halsband, skyltar eller, varför inte, en godisklubba formad som ESB?
Väl tillbaka på backen gick vi till den lilla pizzerian "Little italy pizza" som ligger vid foten av ESB. 2 pizzaslicar och en stor cola för $5 (57 kronor) passar vår söndershoppade plånbok mycket bra. Shoppingen är i världsklass i Ny, och har man lite tålamod och vet var man ska leta kan man göra helt otroliga fynd. Men maten är inte billig om man är en hel familj: En vanlig måltid (typ hamburgare eller ribs på en vanlig restaurang) kostar ungefär som i Sverige, den stora skillnaden är att man får mer mat. McDonalds är dock billigare än hemma.
J, E och R framför ESB
Vi tog tunnelbanan söderut för att utforska East Village på Manhattans östersida. Här är byggnaderna lägre, och det finns en hel del mysiga hus och flummiga butiker. Här var förr ett tillhåll för subgrupper som hippier och punkare, och lite av den känslan finns kvar. Numera är området dock ganska välmående.
Emelie på en av affärsgatorna som säljer de söta, originella glasdjuren som vi höll på att handla senast. (Det var innan vi fattade vad man använde dem till - någon som hört talas om "bonga"?
R och de klassiska tidningskioskerna som finns lite överallt i staden.
Hettan var brutal, och nu hade vi lärt oss att utnyttja alla parker vi passerade till att ta det lugnt och vila upp oss.
Ännu en söt ekkorre...
...men den här varelsen framkallade viss panik bland flanörerna! När J fotograferade den utbrast en lokalbo upprört: "Vad!!! Är det DETTA du slösar ett foto på? Så äckligt!" Det var inte första gången vi såg råttor kila över gatorna, och detta var inte den största!
Bara i New York...
E utanför Donkin´donuts
Efter viss beslutsångest valde E en Chocolate frosted, sprinkled donut.
Ser inte helt oaptitligt ut, eller hur? (Strawberry frosted, sprinkled)
DD sålde tårtor och annat för temafester och kalas. När vi var i NY pågick en hel del examenshögtider, bland annat high school (se kakan överst till höger) På tv visade man från ceremonin där 180 nya poliser tog examen efter hela 6 månaders utbildning (!!!)
Andra delen av onsdagens äventyr kommer som separat inlägg...
Kommentarer
Trackback
